Tidig småbarnkaries, på engelska Early Childhood Caries (ECC), är en allt vanligare form av karies som drabbar mjölktänder. Man talar om ECC om barn som är yngre än sex år gamla drabbats av minst en förstörd mjölktand, om en mjölktand saknas eller om en mjölktand fått en fyllning. Barnen har drabbats av tandsmärta, har svårt att äta, tala och har problem med sociala kontakter. Dessutom utgår man från att barn med ECC drabbas av problem med tandutvecklingen, tandsprickningen och en hög kariesrisk i återstående tänder. Vid tecken på karies på jämna ytor hos barn under tre år talar man om allvarlig ECC (S-ECC eller ECC Typ III).
Trots olika initiativ för en förbättrad munhälsa hos barn sjunker kariesfrekvensen i mjölktänder relativt lite och ECC är i allt större utsträckning typisk för befolkningsgrupper med låg socioekonomisk status. Eftersom tandkaries betraktas som en sjukdom som inte överförs, ska ett paradigmskifte ske i karieshanteringen och en gemensam vision om hälsa utvecklas som inkluderar inrättningar inom hälsosektorn samt inrättningar utanför hälsosektorn. Det globala kariesinitiativet (Global Caries Initiative) sätter småbarn i centrum och ser till att munhälsan blir huvudämnet för hälsoprogram för mödrar och barn. Därmed används nya sektorövergripande metoder och samarbetsmetoder och tandläkarnas roll stärks för att eliminera ECC hos barn som är under 3 år. Nya preventionsmetoder ska fokuseras på gravida och mödrar med småbarn. Det innebär att gynekologer, barnmorskor, barnläkare och sjuksköterskor samt utbildade icke-experter används, vars gemensamma uppgift det är att förbättra hälsomedvetenheten och att erbjuda rådgivning som avser näringsfrågor.
Detta sektorövergripande angreppssätt används vid ett regionalt program i den tyska delstaten Thüringen. I detta medverkar Polikliniken för preventiv odontologi och barnodontologi i Universitetskliniken i Jena och barnavårdscentralen vid barnavårdsnämnden i Jena. Detta samarbete syftar till att nå ut till alla familjer och på så vis bidra till en generell förbättring av hälsan i allmänhet och i synnerhet en förbättrad munhälsa för småbarn. I detta program används olika evidensbaserade strategier för att förhindra ECC, som rådgivning för mödrarna, daglig tandborstning med fluortandkräm, etablerandet av ett så kallat "Dental Home" (en familjetandläkare, som man uppsöker regelbundet) senast till en ålder på 12 månader, inordnandet av barnen i ett kariesrisinriktat system för återbesök med fortlöpande tandläkarvård och användning av fluorlack. En tidig identifiering av ett barns kariesrisk och implementering av lämpliga åtgärder bidrar effektfullt till att undvika utbrottet av karies.
Underlaget för denna studie bestod av data från en regional födelsekohortstudie i Tyskland. Samarbetet mellan Polikliniken för preventiv odontologi och barnodontologi som inrättning inom hälsovården och barnavårdscentralen vid barnavårdsnämnden som inrättning som inte hör till hälsosektorn, är ett nytt sektorövergripande arbetssätt för att förhindra ECC. Rådgivningen som tillhandahålls av barnavårdscentralen var det första steget för att göra föräldrarna uppmärksamma på behovet av nyttig mat, god munhygien och regelbundna besök hos läkare och tandläkare. Studien har visat att det gick att få över hälften av dem som inte deltog, att efter rådgivning genom barnavårdscentralen boka en tid hos respektive familjetandläkare. En annan stor fördel med det sektorövergripande angreppssättet var tillgången till alla familjer – oberoende av SÖS eller deras härkomst.
Trots de beskrivna fördelarna har dock studien även visat att man för att uppnå ett varaktigt resultat för munhälsan måste fortsätta med rådgivning genom kontinuerlig framåtblickande rådgivning och kontinuerlig tandvård. Upplysande information i sig är relativt ineffektiv för att åstadkomma förändringar av beteenden. Studien har visat att treåringar med regelbunden tandvård i lägre utsträckning drabbades av karies. Föräldrar måste göras uppmärksamma på ECC och dess riskfaktorer. Det är till hjälp att låta barn delta i ett kariesriskorienterat återbesökssystem för att inpränta betydelsen av munvårdshjälp och regelbunden tandborstning hos föräldrarna. I denna studie var synligt plack på tänder i stor utsträckning kopplat till att barnen hade drabbats av karies. För kariesprevention hos barn är det därför viktigt att dagligen borsta tänderna med fluortandkräm. En ytterligare fördel med vårt angreppssätt bestod i att tandläkaren kunde se de första tecknen på karies och sätta igång motåtgärder i enlighet med den individuella kariesrisken för att förhindra att denna karies förvärrades. Barn med hög sannolikhet för karies kom på återbesök var tredje månad. Deras tänder behandlades varje halvår med fluorlack. Det gick att visa att användning av fluorlack, skyddade mot karies. Fluorlackets effekt har påvisats i vetenskapliga studier och olika hälsoprogram innehåller redan under de tre första levnadsåren fluorlackanvändning.
Ett annat viktigt resultat av denna studie var att det gick att se att om barn inte fick extra vitamin D, så var det en riskfaktor för att barnen skulle komma att drabbas av karies. Tidigare har effekten av vitamin D på karies endast undersökts i ett fåtal studier. Därvid fastslog man att vitamin D på grund av sin effekt på kalciumomsättningen och tändernas kalcifiering tycks sänka risken för tandkaries. Utvärderingen har visat att PP var ett effektivt sektorövergripande angreppssätt för att förbättra munhälsan hos förskolebarn . Samarbetet med barnavårdscentralen som en inrättning som inte hör till hälsosektorn är en lovande utgångspunkt i Tyskland och bidrar till att barnen får en hälsosam start i livet och att man utjämnar hälsorelaterade olikheter.
Programmet tilldelades förra året Wrigleys profylaxpris för sina insatser.
Acknowledgements:
Vi vill tacka barnavårdscentralen vid barnavårdsnämnden i Jena för det utomordentliga samarbetet. Studien fick finansiellt och materiellt stöd av MAM Baby AG, Wollerau (Schweiz), VOCO GmbH, Cuxhaven (Tyskland), MAM Babyartikel GmbH, Wien (Österrike), Procter & Gamble International Operations S.A., Petit-Lancy (Schweiz), Wrigley GmbH, München (Tyskland) och Deutschen Gesellschaft für Zahn-, Mund- und Kieferheilkunde (DGZMK).