Scientific Article

Äta och dricka på natten – påverkan på små barns hälsa

Mia Bramsgård


Hur mycket ska barn sova?

I observationsstudier av normala sömnmönster i en stor barnpopulation från många länder framgår att barn i snitt per dygn sover:1

  • 0–12 månader: 12,8 timmar
  • 1 år – 6 år: 11,9 timmar
  • 6 år – 12 år: 9,2 timmar

Dock varierar tiden som barn sover över världen; barn i alla åldersgrupper i Asien sover 60–120 minuter kortare tid varje dygn jämfört med barn i Europa och 40–60 minuter kortare tid än barn i USA.2 Över en längre historisk tid tycks sömntiden hos barn ha minskat. En översikt för åren 1897 till 2009 visar att den totala sömntiden per dygn för barn minskat med drygt en timme i de flesta studerade länderna . 3

En orsak till minskad sömn hos spädbarn kan vara osäkerhet i samspelet mellan förälder och barn och i omvårdnadsrollen hos föräldrar. Överstimulering, för mycket uppmärksamhet samt matning i situationer när barnet istället borde blivit lugnat och tryggat med annan återkoppling kan vara en del i en ond cirkel som förknippas med flera nattliga uppvaknanden och matningar.4

Hur påverkar nattliga måltider barnets hälsa?

Att äta många gånger under nattetid, är förenat med en ökad risk för karies. Karies uppkommer när bakterier i munnen förjäser kolhydrater så att syra bildas. Syran angriper tandemaljen så att mineral utlöses.5,6 Denna demineralisering av tandemaljen kan balanseras av en utläkande process, en remineralisering. Den sker bland annat med hjälp av de buffrande egenskaperna i saliven och förstärks och påskyndas av fluor. De bakterier som oftast sätts i samband med ett begynnande kariesangrepp finns bland annat i beläggningarna i tandytorna och etablerar sig lättare om sockertillförseln är hög.5 Bakterierna överförs från individ till individ, till exempel från förälder till barn när en förälder stoppar napp eller nappflaska i sin egen mun innan den ges till barnet.

En annan stor riskfaktor är sötad dryck i nappflaska på natten, svensk forskning visar att alla barn som fått sötad dryck nattetid vid 1 eller 2 års ålder hade hål i sina tänder vid 3 års ålder. Dessutom hade samtliga barn som utvecklade karies vid 1 år, antingen fått saft, juice eller nyponsoppa att dricka under natten.7 Flaskmatning med bröstmjölksersättning nattetid ger en ökad risk för karies jämfört med amning nattetid.8,9 Kalcium och fosfor från bröstmjölken avsätts direkt på tandemaljen som remineraliseras. Hos barn upp till ett års ålder ses inga sam.10,11 Dock har barn som ammas ofta och under en längre tid en ökad risk för karies, särskilt om tänderna inte borstas.12

Utöver karies finns även andra risker med nattuppvaknanden, sömnen är viktig för barns normala utveckling. Sömnbrist och andra sömnstörningar associeras till olika hälsoproblem hos barn. För lite sömn är en bidragande faktor till övervikt hos barn, sambandet är tydligast hos barn i åldern 1-6 år där sömnbrist predisponerar även för övervikt på längre sikt.13 Från 9 månaders ålder rekommenderas att barn ska sova ”genom natten”, detta innebär dock inte att barnet måste sova 10-12 timmar i sträck utan att barnet sover utan uppvaknanden för måltider i fem timmar, exempelvis från cirka midnatt till klockan 05.14

Vad kan man göra för att förebygga ohälsa?

Till att börja med är det viktigt att påminna föräldrarna om att barns sömncyklar är mycket kortare än vuxnas vilket gör att nattliga uppvaknanden är, om än jobbigt, helt naturligt för barnet på grund av dessa pendlingar i sömndjupet. För att underlätta för hela familjen kan föräldrarna försöka lära barnet att somna om själv vid vissa av dessa uppvaknanden. För att kunna somna om själv behöver barnet ofta lära sig somna själv på kvällen. Från cirka 4 månaders ålder kan en återkommande och lugnande kvällsrutin introduceras vid läggdags där föräldrarna på ett mjukt sätt minskar ned på eventuell insomningshjälp.6 Insomningsrutinen hjälper barnet att känna igen sig och förstå vad som väntar. En regelbunden måltidsordning under dagtid hjälper också barnet att känna hunger vid ungefär samma tidpunkter varje dag, vilket också kan minska uppvaknanden för mat nattetid. För att få in fler måltider under dagtid bör tiden mellan måltiderna inte vara för lång, då hinner barnets hungerkänslor avta, men heller inte så kort att barnet aldrig hinner känna hunger. Ett råd i korthet till föräldrar är att göra både matstunderna och sovstunderna till trygga och mysiga upplevelser för barnet samt introducera tandborstning med fluortandkräm från första tanden.

Mia Bramsgård

barnsjuksköterska

Mia Bramsgård är barnsjuksköterska och specialiserad på hälsorådgivning för familjer, amning samt samspel mellan förälder och barn. Hon har bedrivit vetenskaplig forskning om barnfetma. Dessutom utbildar hon regelbundet barnmorskor och andra barnsjuksköterskor i att stärka sunda vanor i familjer.

1Galland, B. C., Taylor, B. J., Elder, D.E., & Herbison, P. (2012). Normal sleep patterns in infants and children: a systematic review of observational studies. Sleep Med Rev, 16, pp.213–222.
2Olds, T., Blunden, S., Petkov, J., & Forchino, F. (2010). The relationships between sex, age, geography and time in bed in adolescents: a meta-analysis of data from 23 countries. Sleep Med Rev, 14, pp.371–8. 
3Matricciani, L., Olds, T., & Petkov, J. (2012). In search of lost sleep: secular trends in the sleep time of school-aged children and adolescents. Sleep Med Rev, 16, pp.203–211. 
4Hägglöf, B. (2015) Sleep problems in children – historical and contemporary aspects [Sömnproblem hos barn – historiska och nutida aspekter]. Uppsala: Swedish National Food Administration. 
5Kylberg, E., Westlund, A. M., & Zwedberg S. (2014). Breastfeeding today [Amning i dag]. Gothia: Stockholm. 
6Magnusson, M., Blennow, M., Hagelin, E., & Sundelin C. (2016). Paediatric healthcare today [Barnhälsovård idag]. Liber: Stockholm. 
7Wendt, L. K. (1995). On oral health in infants and toddlers. (Thesis, University of Gothenburg, 1995). 
8Mohebbi, S. Z., Virtanen, J. I., Vahid-Golpayegani, M., & Vehkalahti, M. M. (2008). Feeding habits as determinants of early childhood caries in population where prolonged breastfeeding is the norm. Community Dent Oral Epidemiol, 36(4), pp.363-369. 
9Peres, R. C. R., Coppi, L. C., Volpato, M. C., Groppo, F. C., Cury, J. A., Rosalen, P. L. (2008). Cariogenic potential of cows', human and infant formula milks and effect of fluoride supplementation. British Journal of Nutrition, Vol.101(3), pp.376-382 
10Dye, B. A., Shenkin, J. D., Ogden, C. L., Marshall, T. A., Levy, S. M., & Kanellis, M. J. (2004). The relationship between healthful eating practices and dental caries in children aged 2-5 years in the United States, 1988-1994. J Am Dent Assoc, 135(1), pp.55-66. 
11Ribero, N. M., & Ribero, M.A. (2004). Breastfeeding and early childhood caries: a critical review. J Pediatr (Rio), 80 (5 Suppl), pp.199-210.
12White, W. (2008). Breastfeeding and the risk of early childhood caries. Evid Based Dent, 9, pp.86-88. 
13Taheri, S. (2006). The link between short sleep duration and obesity: We should recommend more sleep to prevent obesity. Archives of Disease in Childhood, 91.(11), pp.881-884. 
14Smedje, H. (2015). Classification of sleep disorders in children [Klassifikation av sömnstörningar hos barn]. Uppsala: Swedish National Food Administration.