Scientific Article

Sugbehov och sugträning under spädbarnsåren

Carina Kittelberger

Nappanvändning är ofta ett kontroversiellt ämne, och det diskuteras regelbundet bland experter, men också mellan experter och föräldrar. Den här artikeln ger ett logopediskt perspektiv på i hur stor utsträckning nappen påverkar spädbarnets generella sätt att suga och vilka konsekvenser den har för munhålan.

Den icke-nutritiva sugreflexen

Bebisar föds med ett icke-näringsmässigt sugbehov. Den här sugreflexen aktiveras så fort bröstet, ett finger eller en napp placeras vid munnen. För att kunna få i sig näring måste spädbarnet koordinera andning, sugande och att svälja. Ett samspel mellan hjärnnerverna, hjärnstammen och hjärnbarken säkrar på så sätt det nyfödda barnets överlevnad. Det icke-näringsmässiga sugandet har en tröstande och avslappnande effekt hos spädbarnet och är en föregångare till det näringsmässiga sugandet. Det icke-näringsmässiga sugandet förbättrar matsmältningen, beteendemönstret och förmågan att hantera smärta och verkar även förebyggande mot inandning (1).

Användning av nappar

Om bebisen suger för att få näring talar man om ”näringsmässigt sugande”. Sugandet tränar munmuskulaturen, stimulerar underkäkens tillväxt och ser till att över- och underkäken utvecklas på ett sunt sätt. Det här samspelet förbereder bebisen på att bita, tugga, svälja och prata (2). Spädbarn med låg födelsevikt eller för tidigt födda barn har ofta inte den muskelstyrka som skulle krävas för att suga. I sådan situationer kan en napp (för barn födda för tidigt) användas i terapeutiskt syfte för att hjälpa barnen att lära sig koordinera sugning, sväljning och andning. Förutom den orala stimuleringen hjälper den barn med låg födelsevikt eller för tidigt födda barn med övergången från sondmatning till oralt näringsintag. För tidigt födda som erbjuds napp kan snabbare gå över från sonden till att matas oralt, ammas betydligt oftare och kan även skrivas ut från intensivvårdsavdelningen snabbare (3). Studier visar dessutom på en minskad risk för plötslig spädbarnsdöd vid användning av napp, i synnerhet när den används vid varje sovtillfälle (4,5). Hos spädbarn som ammas bör nappen inte introduceras förrän amningen har etablerats ordentligt (4, 5). 
Överdriven nappanvändning utöver det naturliga sugbehovet kan påverka käken, tänderna, ansiktsmuskulaturen och talet. Om barnet matas med flaska, suger på tummen eller biter på naglarna efter det första levnadsåret påverkas även musklernas jämvikt i munhålan.

Logoped Perspektiv

Fysiologiskt sett har tungan sin viloposition högt upp i gommen. Tummen eller nappar, i synnerhet sådana med stor, oflexibel sugdel gör det svårare för tungan att inta den här vilopositionen i munnen. Tungans felaktiga läge kan leda till ett ofysiologiskt sväljmönster där tungan pressas mot tänderna i stället för mot gommen som det är fysiologiskt bestämt. Ur ett logopediskt perspektiv är det därför desto viktigare att välja rätt napp: ju mindre, tunnare och flexiblare sugdelen är, desto mindre plats tar den i munhålan och desto bättre kan tänderna tränga fram. Man bör även tänka på materialet. Ju mjukare sugdel, desto lättare är det för tungan att pressa sugdelen mot gommen (6). Förändringar i munhålan kan leda till olika fel. Man har väldigt ofta kunnat se att vissa ljud som egentligen ska bildas i gommen i stället bildas interdentalt, dvs. mellan framtänderna, vilket gör att tänderna kan flytta sig ännu mer (7). Till följd av frekvent, långvarigt sugande på tummen eller användning av napp eller flaska kan tänderna, på grund av utrymmet det kräver, inte tränga fram ordentligt och det kan uppstå ett så kallat ”öppet bett”. Ett ”öppet bett” kräver ortodontisk behandling beroende på hur utpräglat det är (8).

Viktiga frågor

Ur logopedisk synvinkel bör man tänka på följande vid användning av napp: 
Indikation: Är nappen rätt val just nu eller kan jag trösta mitt barn på andra sätt? Till exempel genom att bära det eller vagga det mjukt?
Dosering: Hur länge ska man låta barnet ha nappen i en viss situation? Behöver mitt barn ha nappen när det leker i sandlådan?
Terapilängd: När ska nappavvänjningen ske? Rekommendationen är att få barnet att sluta med napp före 3 års ålder.
Biverkningar: Man bör alltid ta hänsyn till eventuella oönskade effekter (9).

Carina Kittelberger

logopedi

Carina Kittelberger avlade 2009 sin akademiska examen i logopedi vid universitetskliniken i Wien. Vägen gick från Österrike via Tyskland ända till USA. Hennes arbete på en öron-näsa-halsmottagning i öppenvården, inom neonatal vård och på en privat praktik har stadigt ökat hennes kunskaper. 2013 grundade hon ”Sprecherei” (ung. ”prateriet”), den första barnlogopedmottagningen i Wien och har arbetat som lärare vid utbildningsinstitutionen för småbarnspedagogik. Hon bor numera med sin man och sina två barn i Kalifornien.

Källor:

1. Orovou, E. et al. Correlation between Pacifier Use in Preterm Neonates and Breastfeeding in Infancy: A Systematic Review. Children 9, 1585 (2022).

 2. illi S, Tacha M. Kieferorthopädie kompakt. Alles über Diagnose, Behandlungsmethoden und Kosten. Welche Spange ist für wen geeignet? [Orthodontics compact. Everything about diagnosis, treatment methods, and costs. Which brace is suitable for who?] Vienna: Pub. Verein für Konsumenteninformation [Association for Consumer Information]. Vienna 2022, page 53.

 3. Foster, J. P., Psaila, K. & Patterson, T. Non-nutritive sucking for increasing physiologic stability and nutrition in preterm infants. Cochrane Db Syst Rev 10, CD001071 (2016).

 4. Hauck, F. R., Omojokun, O. O. & Siadaty, M. S. Do Pacifiers Reduce the Risk of Sudden Infant Death Syndrome? A Meta-analysis. Pediatrics 116, e716–e723 (2005).

 5. Moon, R. Y., Carlin, R. F., Hand, I. & NEWBORN, T. T. F. O. S. I. D. S. A. T. C. O. F. A. Sleep-Related Infant Deaths: Updated 2022 Recommendations for Reducing Infant Deaths in the Sleep Environment. Pediatrics 150, (2022).

 6. Furtenbach, M. Prävention orofazialer Dysfunktionen im Spannungsfeld von Kieferorthopädie und Logopädie – Anregung zur vermehrten Zusammenarbeit. Informationen Aus Orthod Kieferorthopädie 45, 209–219 (2013).

 7. Fletcher, S. G., Casteel, R. L. & Bradley, D. P. Tongue-Thrust Swallow, Speech Articulation, and Age. J Speech Hear Disord 26, 201–208 (1961).

 8. Schmid, K. M., Kugler, R., Nalabothu, P., Bosch, C. & Verna, C. The effect of pacifier sucking on orofacial structures: a systematic literature review. Prog Orthod 19, 8 (2018).

 9. Furtenbach, M. Prävention orofazialer Dysfunktionen im Spannungsfeld von Kieferorthopädie und Logopädie – Anregung zur vermehrten Zusammenarbeit. Informationen Aus Orthod Kieferorthopädie 45, 209–219 (2013).