Study Summary

Icke näringsgivande sugande och dess effekt på tiden mellan sondmatning och amning hos förtidigt födda

En randomiserad, kontrollerad studie

Effects of Pacifier Use on Transition from Gavage to Breastfeeding in Preterm Infants: A Randomized Controlled Trial. 

Say B., Kadioglu-Simsek G., Canpolat EF., Oguz SS. 

Breastfeeding Medicine, 2018
I denna randomiserade, kontrollerade studie visade det sig att användningen av napp hos förtidigt födda bebisar förkortade tiden mellan sondmatning till amning lika signifikant som sjukhusvistelsen. Napp används för att förbättra känsligheten för mekaniska stimuli och initiera de sensoriskt-motoriska delarna i hjärnnerverna V, VII, IX och XII som är nödvändiga för ett tillfredsställande näringsupptag.

Bakgrund

Att ställa om förtidigt födda bebisar till att äta med munnen utgör alltjämt en stor utmaning. Dessutom leder sondmatningen ofta till en längre sjukhusvistelse.¹ Användningen av napp förbättrar förmågan till icke näringsgivande sugande via den orala stimuleringen. Tidsmässigt exakt avstämd matning hos bebisar kräver sensorisk och motorisk koordination att suga, svälja och andas samt för alla de muskler som krävs för en betraktelsebar rytmisk process.² En napp stöder utvecklingen av detta system. 

Metoder

Inkluderingskriterier i studien var:

  •  Gestationsålder mellan 26 och 32 veckor
  •  Stabilt kliniskt tillstånd
  •  Enbart sondmatning med magsond
  •  Födelsevikt: 1 500 gram eller mindre

90 förtidigt födda ingick i studien (45 i nappgruppen och 45 i kontrollgruppen). De förtidigt födda i nappgruppen fick en napp under sondmatningen och den postprandiella tiden.

Följande parametrar jämfördes:

  •  Tid till omställning från sondmatning till helamning och fullständig oral matning
  •  Tid till utskrivning från sjukhuset
  •  Daglig viktökning

Viktiga resultat

  • I behandlingsgruppen användes nappen för första gången i snitt den 30:e dagen (29,64:e dagen).
  • Den mellersta gestationsåldern uppgick i snitt till 29,2 mot 28,4 veckor.
  • Födelsevikten låg mellan 1 188,2 och 1 112,8 gram.
  • Tiden till fullständig oral matning tog i nappgruppen i genomsnitt 38 dagar samt 49,1 dagar för kontrollgruppen.
  • Tiden till helamning var i nappgruppen signifikant kortare än i kontrollgruppen (38,1 dagar jämfört med 49,1 dagar; p < 0,05).
  • Förtidigt födda med gastrointestinal motilitetsstörning (rapningar, emesis, gaser) var signifikant färre i nappgruppen än i kontrollgruppen utan napp (p < 0,05).
  • Att suga på napp stärker den oral-fasciala muskulaturen, leder till att bebisen lär sig dricka från flaska och förkortar sjukhusvistelsen signifikant.
  • På grund av dessa positiva effekter bör förtidigt födda i så tidig gestationsålder som möjligt få napp.

MAM Service


Hela studien hittar du på: mambaby.com/professionals

1Fucile S et al. Effect of an oral stimulation program on sucking skill maturation of preterm infants. Dev Med Child Neurol 2005;47:158-162.
2Rendón-Macias ME et al. Assessment of sensorial oral stimulation in infants with suck feeding disabilities. Indian J Pediatr 1999;66:319-329.