mother breastfeeds her baby

Study Summary

Vad som krävs för att öka den globala amningsfrekvensen och varför det är vettigt att investera i den

 


For the Lancet Breastfeeding Series Group

Rollins NC, Bhandari N, Hajeebhoy N, Horton S, Lutter CK, Martines JC, Piwoz EG, Richter LM, Victora CG.

Lancet. 2016

Slutsats

Amning förbättrar överlevande, hälsa och utveckling hos barn.1 I denna studie i en serie i den välrenommerade vetenskapstidskriften ”The Lancet” sammanfattar man de faktorer och interventioner som krävs för att förbättra amningsförekomsten.

De viktigaste resultaten:

  • Kvinnor som vill amma möter ofta en inte särskilt stöttande omgivning.
  • Amningsförekomsten skulle snabbt kunna höjas i många länder om redan välkända åtgärder implementerades.
  • Framgångsrik amning är inte den enskilda kvinnans ansvar – att främja amningen är en uppgift för hela samhället.
  • Industrin för modersmjölkersättning stark. Marknadsföringen för bröstmjölksersättning underminerar arbetet med att öka amningsfrekvensen.
  • För att realisera fördelarna med amning för mammor och barn krävs politiska ansträngningar och finansiella medel.

Bakgrund

I länder med höga inkomster gick amningsfrekvensen tydligt tillbaka under 1900-talet.2 Även i länder med medelhöga och låga inkomster ammar allt färre kvinnor. Som är välutbildade, har en hög inkomst och bor i städer.3 Produkter för bröstmjölksersättning fick ett betydligt högre värde och förknippades med modernitet och prestige, medan amningen däremot associerades med fattigdom och låg utveckling.

Metoder

Författarna till studien har genomfört en systematisk genomgång av de tillgängliga studierna för att få fram de faktorer som leder till framgångsrik amning samt de konceptuella förutsättningar som krävs för detta. Amningen påverkas av en lång rad faktorer. Dit hör:

  • socioekonomiska faktorer
  • kulturella faktorer
  • individuella faktorer
  • marknadsfaktorer (t.ex. massiv reklam för flaskmatning.)5

De viktigaste resultaten

De uppskattade kostnaderna för omfattande program för att öka amningsfrekvensen varierar stort beroende på region och ligger enligt undersökningar globalt på mellan 653 miljoner dollar och 17,5 miljarder dollar.7 En högre amningsfrekvens ger inte bara det ammade barnet en fördel i starten, utan leder också till samhälleliga och marknadsekonomiska fördelar. Därför är det helt nödvändigt att fortsätta forska på kostnaderna för program som gynnar amning. Framgångsrik amning kräver åtgärder på många plan (rättsligt, politiskt, samhälleligt, villkor på arbetsplatsen, hälsopolitiskt osv.).

1Victora CG et al. Breastfeeding in the 21st century: epidemiology, mechanisms, and lifelong effect. Lancet 2016; 387: 475–90.
2WHO Contemporary patterns of breast-feeding. Geneva: World Health Organization, 1981.
3Grummer-Strawn LM. The effect of changes in population characteristics on breastfeeding trends in fifteen developing countries. Ing J Epidemiol 1996; 25: 94-102.
4MELDRUM b: Psychological factors in breast feeding versus bottle feeding in the Third World. Bull Br Psychol Soc 1982; 35: 229-31.
5Cattaneo A. Academy of breastfeeding medicine founder`s lecture 2011: inequalities and inequities in breastfeeding: an international perspective. Breastfeed Med 2017; 7: 3-9
6Bhutta ZA et al and The Lancet Nutrition Interventions Review Group, and the Maternal and Child Nutrition Study Group. Evidence based interventions for improvement of maternal and child nutrition: what can be done and at what cost? Lancet 2013; 382: 452-77.
7Holla-Bhar R et al. Investing in breastfeeding – the world breastfeeding costing initiative. Int Breastfeed J 2015; 10-8.

MAM Service

Hela studien hittar du på: mambaby.com/professionals