Scientific Article

”Sugförvirring” – finns det?   

Intervju med professor Reinhold Kerbl

Intervju med professor Reinhold Kerbl, chef för barn- och ungdomsavdelningen, LKH Hochsteiermark, Standort Leoben, Leoben, Österrike

Vad menas med ”sugförvirring” och vid vilken ålder uppstår det vanligen?

Kerbl: Med sugförvirring menar gemene man vanligen att amningen påverkas under de första månaderna om man samtidigt använder nappflaska eller napp. Det är emellertid inte det som man menar i den ursprungliga definitionen från 1995, skapad av barnläkaren och amningsexperten Marianne Neifert. Hon beskrev två olika typer, typ A (oförmåga att fatta korrekt tag om bröstvårtan med munnen) och typ B (att babyn vänder bort huvudet från bröstet och ”vägrar” låta sig ammas). Båda dessa typer har alltid misstänkts höra samman med flaskmatning och nappanvändning, men det har aldrig bevisats vetenskapligt.

Är detta något som barnläkare möter under sitt arbete?

Förutom barnmorskor, amningsrådgivare och barnsjuksköterskor kommer naturligtvis även barnläkare i kontakt med detta, framför allt under läkarundersökningar. Föräldrar berättar om sina problem, när amningen inte fungerar som man hoppats. 

Hur kan unga föräldrar veta om babyn har blivit ”sugförvirrad”?

Föräldrar kan känna igen sugförvirringen på att babyn antingen inte formar munnen på rätt sätt för att ta tag om bröstet, eller rent av vänder sig bort från det. Förenklat: Amningen fungerar inte. Hjälp kan man få från barnmorskan, amningsrådgivningen eller barnläkaren.

Vad kan en barnläkare göra för att förebygga amningsförvirring?

Äkta sugförvirring är relativt sällsynt. Därför är det ingen idé att adressera problemet, så länge det inte finns. Barnläkaren bör i samband med hälsokontroller generellt uppmuntra mödrarna att amma sina barn så länge som möjligt. Om det behövs, kan man ge lite tips på hur man ammar rätt och bekvämt. Amningen ska ju vara en mysig stund för både mamman och barnet! Rådgivningen ska vara balanserad och saklig, utan att oroa föräldrarna eller sätta någon under tryck vad gäller amning.

Nappen har i många fall fått skulden för problemen. Hur ser du på att ge babyn en napp?

Flaskmatning och nappar har ofta kopplats samman med (den så kallade) sugförvirringen, och därför har man ofta bestämt avrått från detta.  Men det finns inga vetenskapliga bevis för att nappar har negativ inverkan på amningsfrekvens och amningslängd. Personligen tycker jag att napp är ett bra sätt att lugna babyn och stimulera det fysiologiska sugbehovet.

Varför avråder då WHO och initiativet för amningsvänliga sjukhus (Baby Friendly Hospital Initiative) från nappar?

Den här rekommendationen byggde just på antagandet att nappanvändning påverkar amningen negativt. Men i dag finns mycket välgjorda studier som motsäger detta. Initiativet för amningsvänliga sjukhus har reagerat på detta och ersatt det tidigare ”förbudet” med adekvat rådgivning (counseling instead of banning). 1

På marknaden finns nappar från olika märken som är avsedda till för tidigt födda barn. Vilka fördelar finns det med att ge för tidigt födda barn en napp?

Nappar till för tidigt födda barn bör ses som ett hjälpmedel, eller rent av ett läkemedel, eftersom de innebär flera fördelar. Å ena sidan bidrar de till smärtlindring vid ingrepp och andra interventioner, de hjälper till att lugna barnen under ofta svåra förhållanden (t.ex. på en neonatal intensivvårdsavdelning), och de kan hjälpa barnen att öka i vikt, även om de sondmatas, vilket bidrar till att förkorta vistelsen på intensivvårdsavdelningen.

Nappar är något som engagerar läkare inom olika fackområden, hur kommer det sig?

Förutom barnläkare är det speciellt tandläkare som stöter på frågan om nappar. Det beror på att långvarig eller felaktig användning av nappar kan leda till bettproblem, som korsbett eller överbett. Nappar bör därför bara användas för att lugna barnet, och inte längre än till barnet fyllt tre.

Prof. Dr. Reinhold Kerbl

barnläkare
Reinhold Kerbl, chef för barn- och ungdomsavdelningen, LKH Hochsteiermark, Standort Leoben, Leoben, Österrike

1Kerbl R. (2019) Beraten statt Verbieten: Die revidierte Baby-friendly Hospital Initiative. Monatsschr Kinderheilkd 167:89

Första publicering: Paediatr. Paedolog. 2019;54:238–239; https://www.springermedizin.at/saugverwirrung-gibt-es-denn-sowas/17286296 © Springer-Verlag GmbH Austria, en del av Springer Nature 2019