Close up, baby drinking at mother's breast

Study Summary

Studie undersöker amningsmekanism med hjälp av ultraljudsbilder


Imaging Evaluation of the Human Nipple During Breast-Feeding

Wilbur L. Smith, MD; Allen Erenberg, MD; Arthur Nowak, DMD

American Journal of Diseases of Children, 1988

En amerikansk studie från 1988 använde ultraljudsåtergivning i realtid för att beskriva och dokumentera mekanismen och egenskaperna hos bröstvårtan under amning.

Bakgrund

Förmågan att äta med munnen är avgörande för att bebisen ska överleva. Amningen är självklart den naturligaste formen av näringsintag för spädbarn. Läkare och medicinska yrkesorganisationer håller också med om att bröstmjölken är det bästa för bebisar. Ändå har man inte helt och hållet kunna förklara exakt hur amningen fungerar. I den förmodligen första studien av det här slaget använde författarna ultraljudsåtergivning i realtid för att utvärdera bröstvårtans fysiska beteende och för att beskriva mekanismen bakom normalt sugande.

Metod

Författarna använde högupplöst ultraljudsteknik i realtid för att undersöka amningen hos 16 spädbarn. Spädbarnen var mellan 60 och 120 dagar gamla och alla ammades till största delen, även om vissa av dem fick komplement från flaska. Undersökningen började med början av en amningsmåltid och varade tills den visuella ultraljudsobservationen visade att mjölkintaget avtog. Man observerade amningen från båda brösten. Återgivningen genomfördes med en mekanisk realtidsultraljudsapparat och data registrerades på video. Uppgifterna analyserades av en högupplösande monitor med en drivenhet för videokassett med möjlighet till enstaka bilder och stoppbilder. Med en mätstav genomfördes mätningar på bildskärmen. Oberoende mätningar av alla författare överensstämde upp till 1 mm avvikelse. Man mätte töjning, kompression och utsträckning av bröstvårtan.

Resultat

  • Bröstvårtans dimensionsförändringar under drickandet var liknande hos alla försökspersoner.
  • Data visar att den mänskliga bröstvårtan är mycket elastisk och kan töjas ut till sin dubbla längd.
  • Resultaten bekräftar konceptet att bebisens kinder används för att forma ett passivt sigill.
  • Bröstvårtan trycks samman mellan tungan och gommen till halva sin normala storlek.
  • ”Det är viktigt att konstatera att mjölken skjutsas ut efter den maximala kompressionen.”
  • Spädbarnen verkar vara mindre beroende av tungans vågliknande rörelser utan mer på upp- och nedåtgående rörelser hos käke, tunga och tungben.
  • ”Man kan dra slutsatsen att käken skapar ett undertryck genom att munhålan förstoras för att sätta igång mjölkdistributionen.”
  • ”Den mänskliga bröstvårtan och sugmekanismen hos bebisar är väl lämpade för näringsintag.”
  • Data från studien tyder på att sammantryckningen av bröstvårtan kan leda mjölken in i mjölkgångarna, medan själva mjölkdistributionen sätts igång av det vakuum som bildas genom att munhålan snabbt förstoras.
  • ”Tungans vågliknande rörelser kan ha mindre att göra med mjölkdistributionen än man tidigare trott.”

    MAM Service

    Hela studien hittar du på:  mambaby.com/professionals