Effekter på amning vid tidig användning av napp

Slutsats

Den studie som sammanfattas i denna översikt undersökte sammanhanget mellan tidig användning av napp och amningens varaktighet och frekvens. Det gick att påvisa att användning av napp – oavsett om det var direkt efter födseln eller senare – inte har några negativa effekter på amningens varaktighet och frekvens. 

Bakgrund

Användning av napp kan bidra till att förebygga plötslig spädbarnsdöd (SIDS)¹  och minska smärta2  hos nyfödda och hos för tidigt födda. Dessutom kan användning av napp uppvisa många positiva effekter hos för tidigt födda:

• kortare sjukhusvistelse^{3, 4}

• enklare övergång från magsond till oral matning^{5, 6}

• kortare tid till helamning^{7, 8}

• höjt blodtryck⁹

• förbättrad hjärtfrekvens¹⁰

Världshälsoorganisationen rekommenderar sedan flera år tillbaka uttryckligen helamning under de första sex månaderna. Ytterligare 18 månader eller längre ska barnmat ges men man bör även fortsätta amma.¹¹

Metod

Studien genomfördes öppet, prospektivt, randomiserat och kontrollerat och gjordes i en parallellgruppdesign. 239 förstföderskor och deras fullgångna spädbarn randomiserades till antingen en interventions- eller en kontrollgrupp. I interventionsgruppen rekommenderades att napp skulle användas från den första levnadsdagen. Kontrollgruppen fick rekommendationen att inte använda napp under de första två levnadsveckorna. Ett mål med studien var att undersöka om nappanvändningen under bebisens första två levnadsveckor hade någon påverkan på andelen amning (hel eller delvis) efter sex månader, jämfört med ingen nappanvändning under de första två levnadsveckorna. Dessutom undersöktes om det fanns skillnader mellan interventions- och kontrollgruppen vid tidig nappanvändning vad gällde andelen hel eller delvis amning samt amningsproblem vid olika tidpunkter (två, fyra och sex månader). För att identifiera den påverkan som amningen kunde innebära genomfördes en multivariat, logistisk regressionsanalys. 209 mamma-barn-par avslutade studien och kunde ingå i utvärderingen.

Resultat

• Inte vid någon tidpunkt (två, fyra eller sex månader) kunde skillnader observeras vad gällde hel eller delvis amning mellan de båda grupperna. Detta var oberoende av om man ammade helt, delvis eller inte alls. Vad gällde självrapporterade amningsproblem kunde heller inga skillnader konstateras mellan interventions- och kontrollgruppen.
• I interventionsgruppen erbjöds napp signifikant oftare inom två veckor (84,4 % vs. 54 %; p < 0,001). Dessutom introducerades napp i interventionsgruppen tidigare, nämligen inom fyra dagar (37,6 % vs. 21 %; p = 0,03) och medianen låg därmed en dag före kontrollgruppen. Efter två resp. sex månader kunde inga signifikanta skillnader konstateras i användningen av napp.
• På grund av bristande efterlevnad utvärderades inte effekten av nappanvändningen på amningen i de randomiserade grupperna, utan i utformningen av en observationsstudie. Sammantaget kunde inga signifikanta skillnader hittas för hel eller delvis amning efter fyra och sex månader, oberoende av tidpunkten för nappanvändning första gången (inom fyra dagar, mellan fem och 14 dagar, efter två veckor, ingen nappanvändning). Inte heller frekvensen av nappanvändning påverkade andelen amning.

MAM Service