mother breastfeeding baby

Study Summary

Begränsning av nappanvändning kan ha samband med minskad helamning

En ny studie ifrågasätter den rådande uppfattningen att nappanvändning hos nyfödda försvårar amningen.

Pacifier Restriction and Exclusive Breastfeeding

Laura R. Kair, et al.

Pediatrics, 2013

Bakgrund

Det kan vara svårt för föräldrar att besluta om barnet ska få använda napp eller inte. Medan många sjukhus ofta lämnar ut napp efter födseln, rekommenderar den amerikanska barnläkarföreningen American Academy of Pediatrics (AAP) Section on Breastfeeding att man ska vänta med att använda napp tills amningen fungerar som den ska, vilket oftast inträffar mellan den tredje och fjärde veckan. AAP Task Force on Sudden Infant Death Syndrome (AAP:s arbetsgrupp mot plötslig spädbarnsdöd, SIDS) rekommenderar däremot napp vid insomning.
Det är allmänt känt att amning är det bästa för bebisen. AAP och Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar, precis som många andra, att man ammar helt i minst 6 månader. Den rådande uppfattningen är emellertid att
nappen kan ha en negativ inverkan på amningen och ett par observationsstudier har visat att det eventuellt kan finnas ett samband mellan nappanvändning och amningstid.
Studien av Kair et al. visar att det inte nödvändigtvis är så och att en mängd andra faktorer spelar en betydande roll för att lyckas med amningen och hur länge man kan amma helt.

Metod

En retrospektiv analys genomfördes där helamning, amning och komplettering med bröstmjölksersättning samt enbart matning med bröstmjölksersättning hos 2 249 nyfödda på BB-avdelningen på ett sjukhus i Portland, Oregon (USA) jämfördes. Jämförelsen omfattade 5 månader före och 8 månader efter att rutinmässig napputlämning på sjukhuset upphörde. Man avrådde från att mata med bröstmjölksersättning, utom vid medicinska grunder, men tillgången till bröstmjölksersättning begränsades inte.
Ett tvärvetenskapligt team kontrollerade matningsmetoderna hos spädbarnen på BB-avdelningen för att samla in uppgifter om amning, komplettering med bröstmjölksersättning och enbart flaskmatning med bröstmjölksersättning. Efter att den rutinmässiga utlämningen av nappar upphört förvarades napparna i ett låst skåp. När en napp lämnades ut skulle ansvarig personal ange orsakerna och anteckna detta. Dessutom kunde föräldrar ta med sig nappar hemifrån till sjukhuset, vilket inte övervakades.

Resultat

  • ”Genom att begränsa napputlämningen till nyfödda i sjukhuset, även utan att minska tillgången till bröstmjölksersättning, minskade helamningen medan flaskmatningen ökade, både som komplettering och som enbart matning med bröstmjölksersättning.”
  •  Under den period som nappar rutinmässigt lämnades ut helammades 79 % av de 2 249 spädbarnen under de första 5 månaderna.
  •  ”Under de 8 månaderna efter att napparna inte längre lämnades ut minskade denna andel signifikant och sjönk till 68 % (P <.05)”
  •  Samtidigt ökade andelen bebisar som fick bröstmjölksersättning som komplement till amningen, från 18 % till 28 %.
  •  ”Andelen bebisar som enbart fick bröstmjölksersättning ökade signifikant från 1,8 % till 3,8 % (P <0.5) efter att napputlämningen begränsats.”
  •  Det fanns ingen signifikant skillnad vad gällde mammornas ålder, etniska tillhörighet, graviditetsålder, födelsevikt, förlossningssätt eller sjukhusvistelsens längd.
  •  Avslutningsvis konstaterar författarna: ”Vi tror att ytterligare vetenskapliga studier krävs för att förorda den nuvarande allmänna rekommendationen att napp inte ska erbjudas ammande barn under de första 3 till 4 veckorna.” Alla Världshälsoorganisationens ”10 steg som främjar amning” ska genomföras för att uppnå den önskade effekten. Att bara genomföra enstaka steg leder inte nödvändigtvis till önskat resultat.

MAM Service

Hela studien hittar du på: mambaby.com/professionals